Leroy Anderson har blivit känd och framgångsrik som kompositör och dirigent av instrumentalmusik . Han var känd för att skriva lätt, populär konsertmusik. Hans musik spelas av orkestrar världen över. Leroy Andersons enskilt mest kända komposition är förmodligen Sleigh Ride.

Föräldrar från Sverige

Den 27 mars 1882 utvandrade torparen Nils Andersson på Övarp nr 8 i Norra Strö, församling, Skåne tillsammans med sin hustru Hanna Nilsdotter och deras sju barn till Amerika. Destinationen var Chicago. De bosatte sig senare i en förort, Maywood, där flera av deras släktingar och tidigare grannar också bodde.

Ett av Nils Anderssons barn var Bror Anton Andersson, som föddes 24/4 1879 i Övarp. Han kallades för Brewer Anderson i USA. Han bodde i Cambridge, Massachusetts och arbetade som inspektör på det amerikanska postverket. Hans hustru hette Anna Margareta Johnsson och hade invandrat med sina föräldrar 1887 från Stockholm. Anna var organist i en svensk-amerikansk kyrka. De fick två barn, Russell f. 1911 och Leroy f. 1908.

Musikalisk familj

Musikintresset i familjen Anderson var mycket stort. Brewer spelade dragspel, mandolin och sjöng ofta svenska folkvisor, Anna spelade piano- och orgel. Anna lärde Leroy spela flera instrument när han var barn. I tonåren studerade han musik, både i teori och praktik, för privatlärare.

Utbildning

Leroy började spela piano och studera musik vid musikskolan New England Conservatory of Music. Han skrev musiken till skolavslutningarna på högstadiet. Senare studerade han musik på Harvard Universitet och tilldelades B.A., Magna cum laude (ungefär med beröm godkänd). Leroy invaldes även i Phi Beta Kappa, ett sällskap för studenter med särskilt goda studieresultat. Leroy var också dirigent för Harvard-universitetets orkester från 1929 till 1930 och 1932 till 1936.

1930 tog han sin magisterexamen i musik på Harvard. Han började undervisa i musik på ett college, men gick sedan över till en helt annan bana; han studerade tyska och nordiska språk under fyra år, 1930–34. Samtidigt fortsatte han att dirigera Harvard Universitetets Orkester och han var också organist och ledare för en kyrkokör. 1935 avslutade Leroy sina studier och började frilansa som arrangör, kompositör och dirigent i Boston och New York. Bland annat skrev han musik för orkestern Boston Pops. Hans skicklighet som arrangör kom till Arthur Fiedlers kännedom. Fiedler ledde Boston Pops och föreslog att Anderson skulle skriva originalmusik för orkestern. Andersons första komposition blev Jazz Pizzicato (1938).

Militärtjänst

1942 inkallades Leroy till militärtjänst. Han stationerades på Island som översättare inom den militära underrättelsetjänsten, senare som chef för den Skandinaviska avdelningen av den militära underrättelsetjänsten i Washington DC. Han talade nio språk: Engelska, Svenska, Danska, Norska, Isländska, Tyska, Franska, Italienska, och Portugisiska. När kriget var över fortsatte han med musiken.

Familjeliv